Rekordår för marijuanabeslag i Sverige
Polisens beslag av marijuana under 2014 satte rekord både när det gäller antalet beslag och den totala mängden av drogen. Det visar ny drogstatistik från nationellt forensiskt centrum, NFC.
Tillgången på marijuana ökar stadigt i Sverige och polisen har avslöjat flera storskaliga inomhusodlingar under åren.
– En laglig internetförsäljning av frön och odlingsutrustning pågår i Sverige sedan 2000-talets början. På så sätt ökar den inhemska odlingen och underlättar den egna produktionen av narkotika. Knarkodlarna minskar också riskerna för upptäckt eftersom narkotikan inte passerar några landsgränser, säger Kim Nilvall kriminalinspektör vid nationella operativa avdelning, Noa, till polisen.se.
Över 70 kilo kokain
Polisens beslag av kokain ökar stadigt. Under 2014 ökade beslagen med 286 stycken jämfört med föregående år. Den sammanlagda vikten för året slutade på 72,5 kilo kokain, vilket är den högsta siffran sedan 2008.
– Polisen har bedrivit ett offensivt arbete mot kokainet med fokus på kriminella miljöer där drogen är vanligt förekommande, säger Kim Nilvall.
Uppmärksammade dödsfall
Antalet nya psykoaktiva substanser, NPS, har visat på en kraftig ökning under senare år både i Europa och i Sverige. Termen nya psykoaktiva substanser används för att beskriva nya preparat, syntetiska eller naturligt förekommande, som inte är narkotikaklassade enligt svensk lagstiftning.
84 nya psykoaktiva substanser upptäcktes bland beslagen i Sverige under 2014. Flera av dessa är nu under utredning för att eventuellt klassas som narkotika eller hälsofarlig vara.
Under 2014 var det två kemiska grupper som dominerade: syntetiska katinoner och syntetiska cannabinoider, som tillsammans utgör två tredjedelar av rapporterade nya psykoaktiva substanser.
– Sammantaget kan vi se en nedgång i beslagen av spice. Det beror sannolikt på att media uppmärksammat flera dödsfall kopplade till drogen och att flera ämnen klassats och förbjudits under året, säger Kim Nilvall.
”Nya polisenheter ska skydda de demokratiska friheterna”
Polisens arbete mot brottslighet som hotar grundläggande fri- och rättigheter ska förstärkas, skriver rikspolischef Dan Eliasson på DN Debatt i dag.
Hoten mot vårt öppna samhälle och våra grundläggande fri- och rättigheter känns allvarligare än på länge. Attentat och hot mot moskéer och synagogor i svenska städer, attacken mot tidningsredaktionen Charlie Hebdo i Paris och nu senast dödsskjutningarna i Köpenhamn. Samtidigt ser vi en oroande utveckling i Mellanöstern – dit även unga svenskar reser för att strida, sporrade av religiös fanatism.
Hot och angrepp mot religiösa och etniska minoriteter är ett allvarligt problem. Vi ser också att politiker, journalister och konstnärer utsätts för sina åsikters skull. En jordmån för åsikterna återfinns i internets träskmarker. Här odlas en hätsk ton mot de som står upp för alla människors lika värde.
Det fria ordet och den öppna debatten är grundbultar i vårt demokratiska samhälle. Likaså rätten att fritt uttrycka sin religiösa tro, att visa sin sexuella identitet eller att accepteras för den man är, oavsett ens etniska ursprung. Avsikten från de som angriper de grundläggande värdena är att skrämma till tystnad och passivitet. En metod är att attackera de som anses representera den fria tanken, konsten och den personliga friheten. Även de som handgripligen skyddar de rättigheterna, som rättsväsendets företrädare, angrips.
Det är bakgrunden till att svensk polis nu utvecklar arbetet för att slå vakt om och skydda det öppna demokratiska samhället. Det är en ambitionshöjning från polisens sida. De metoder som polisen redan använder ska förfinas och nya initiativ är under utveckling. En viktig signal är att polisen tar ett samlat grepp kring brott som hotar de grundläggande fri- och rättigheter som rör vårt öppna samhälle. Hatbrott i alla former, hot mot förtroendevalda, hot mot medieredaktioner och liknande brott ska hanteras som en helhet i ett större sammanhang.
De tre storstadsregionerna inom polisen ska inrätta och utveckla särskilda enheter som arbetar med brott som hotar de grundläggande fri- och rättigheter som rör vårt öppna samhälle.Övriga polisregioner får också i uppdrag att inrätta en sådan förstärkt förmåga. En viktig uppgift blir att utveckla metoderna för att utreda och förebygga dessa brott. Stödet till brottsutsatta ska också utvecklas.
Alla polisregioner ska utveckla de förtroendeskapande och trygghetsfrämjande åtgärderna kring brott mot grundläggande fri- och rättigheter. Kontakten och dialogen med trossamfund, massmedia, politiska partier och idéburna organisationer ska förbättras. Arbetet startade redan efter den senaste tidens angrepp och hot mot moskéer och tidningshus. De insatserna ska fördjupas och förstärkas ytterligare.
Underrättelsearbetet och uppföljningen ska utvecklas. En gemensam definition av hatbrott har tagits fram i samverkan med Brottsförebyggande rådet och åklagarmyndigheten. De nationella lägesbilder som polisen tar fram tillsammans med Säkerhetspolisen ska utvecklas och i större utsträckning ta in brott som kan riktas mot trossamfund och mediehus. En viktig målsättning är att få en bättre bild av denna brottslighet och att minska mörkertalen.
Polisen har fördjupat sin samverkan med Säkerhetspolisen. Det handlar både om att bli bättre på att utbyta information och att bistå varandra i det operativa arbetet med att utreda och förebygga brott mot grundläggande fri- och rättigheter. Samverkan ska också fördjupas med andra nationella och lokala myndigheter.
Ett nytt nationellt IT-brottscentrum planeras. Centrumet ska möta nationella och internationella krav kring resurser och kompetens för den alltmer komplexa IT-relaterade brottsligheten. Det stärker förmågan kring de brott som hotar de grundläggande fri- och rättigheter som rör vårt öppna samhälle ytterligare.
Polisen ska ta större plats i dialogen kring dessa frågor. Vi vill tydligt markera var gränserna går. Allmänheten ska känna till att brottsliga handlingar inte passerar obemärkt och att polisen erbjuder stöd och hjälp till utsatta. Det är också viktigt att allmänheten har kunskap om våra grundlagar och polisens skyldighet att försvara demonstrations- och mötesfriheten.
Hela arbetet ska byggas underifrån och bedrivas lokalt i nära samverkan med andra myndigheter och samhällskrafter. Det blir en central del i polisens nya inriktning, med förstärkt lokal närvaro och satsning på det vi kallar medborgarlöften. Det senare innebär att polisen tillsammans med andra lokala krafter tar fram tydligare mål för det lokala polisarbetet.
Skyddet av det öppna demokratiska samhället är ett ansvar för oss alla. Det räcker därför inte med att bara polisen arbetar med dessa frågor. Andra statliga myndigheter, kommuner, politiska partier, frivilligorganisationer, fackliga organisationer, idrottsrörelsen, massmedia, näringslivet, universitet och högskolor och många fler måste känna ett ansvar för denna centrala demokratifråga. Även enskilda människor kan bidra, med sitt civilkurage och sin medmänsklighet.
Mitt i allt detta får vi inte glömma att Sverige är ett av världens mest toleranta och öppna samhällen. I de breda folklagren har synen på invandring, mångkultur, respekt för sexuell läggning och fri religionsutövning utvecklats i en alltmer tolerant riktning. Men denna tolerans och öppenhet måste hela tiden försvaras.
Polisen som organisation har ett särskilt stort ansvar att omfamna dessa värden. Vårt arbetssätt och bemötande måste uppfattas som legitimt och förtroendeingivande. Det handlar till exempel om hur vi använder våra tvångsmedel, hur vi bemöter brottsutsatta och hur vi hanterar känsliga personuppgifter i våra spaningsregister. I den sista frågan pågår ett stort arbete inom Polismyndigheten för att bättre garantera integritetsskyddet i polisens behandling av personuppgifter.
Jag hoppas att alla goda krafter är villiga att stå upp för de grundläggande fri- och rättigheter som utgör en av grunderna för den svenska statsbildningen. Då kan det demokratiska samhället behålla initiativet i denna viktiga framtidsfråga.
Länspolismästare Mats Löfving om ”registerfrågan”
Med anledning av uppgifter i media rörande bland annat innehåll och formuleringar i ett register hos polisen i Södertörn ger länspolismästare Mats Löfving följande kommenterar.
Polismyndigheten har den 3 december i år överlämnat det aktuella ärendet till Rikspolisstyrelsens avdelning för interna utredningar. Mats Löfving, länspolismästare ser i huvudsak tre problem med registret:
– För det första verkar det inte funnits giltigt tillstånd de senaste åren. Det har inte heller gallrats enligt de regler som finns och det innehåller känsliga personuppgifter i registret som jag ifrågasätter nyttan och nödvändigheten av. Problemet är att det är känsliga personuppgifter och rör enskilda människors integritet på djupet. Det är allvarligt.
Registret startades i början av 2000-talet då Polisen i Södertörn också var bland de främsta i landet med arbetet att skydda utsatta kvinnor och brottsoffer. I december 2014 stängdes registret helt.
– Registret var ursprungligen avsett att utveckla framåtblickande metoder och för att i enskilda fall få bättre underlag så att främst brottsutsatta kvinnor inte skulle utsättas för fortsatt våld. Polisoperativt arbete ska kombinera med forskning. Det behöver vi mer av, säger Mats Löfving.
Registerfrågan är viktig och myndigheten tar den på stort allvar. Det finns ett system för internkontroll men även ytterligare ansträngningar har gjorts.
– För ett år sedan tillsattas en särskild grupp för att titta på våra register och då inte minst underrättelseregistren. De tittade på vad som finns och hur personuppgifter hanteras, säger Mats Löfving.
Vid kontrollerna har felaktigheter hittats och åtgärdats. Den påbörjade granskningen ska fortsätta och det går inte att utesluta att fler felaktigheter kommer att hittas.
Polismyndigheten i Stockholms län har 2013 även tillskrivit Centrala Etikprövningsnämnden eftersom det förekommit tveksamheter kring uppgiftsamlingar innehållande namn, födelseår med mera relaterat till forskning. Forskning har bedrivits i samarbete med Mittuniversitet för att just titta på metoder för riskbedömningar.
Nämnden ansåg dock inte att just denna registrering föll inom ramen för deras ansvarsområde. Registret har också varit hos Åklagaren för granskningar 2012.
Myndigheten anser att en ordentlig och heltäckande genomlysning är av stor vikt.
– Låt oss inte döma för kvickt, låt granskande myndigheter titta på detta nu och vi ska hjälpa dem med allt som står i vår makt för att detta ska bli ordentligt utrett.
Förtroendefrågan är mycket viktig, betonar Mats Löfving.
– Polisen har högt förtroende och det måste vi arbeta för att vårda. Vi tar alla brottsoffer på stort allvar. Jag kan förstå om alla inte känner så idag. Alla som vänder sig till polisen ska känna sig trygga med att registren hanteras på ett korrekt sätt, säger Mats Löfving.
Bakgrund till medieuppgifter rörande ett ”hemligt register” hos Polisen i Södertörn
Bakgrund och kommentar med anledning av uppgifter som framkommit i kontakt med medierepresentanter.
Med anledning av uppgifter som framkommit i kontakt med medierepresentanter den senaste tiden rörande bland annat innehåll och formuleringar i ett register hos polisen i Södertörn, beslutade myndigheten i början av december i år att överlämna ärendet till interna utredningar.
– Uppgifter som förts in har ansetts ha relevans för en risk och sårbarhetsbedömning. Syftet har varit gott, att förhindra att människor utsätts för mer våld eller fara. Jag förstår att vissa uppgifter kan upplevas som kränkande och irrelevanta och det är djupt beklagligt. Utredningen får visa om vi begått felaktigheter, säger polismästaren i Södertörn Christian Agdur.
Bakgrunden är följande:
Polisen i Södertörn påbörjade år 2000 ett arbete med särskilt stöd och skydd till utsatta brottsoffer. Som ett av de första distrikten i landet började brottsoffergruppen i Södertörn använda checklistor för riskbedömning som hjälpmedel att bedöma risk för fortsatt brottslighet mot brottsoffer.
Riskanalyserna som gjordes gick under namnen SARA för att bedöma risk i partnervåld, SAM för att bedöma risk för stalkning, samt senare används även check-10 och PATRIARK för att bedöma risk för fortsatt utsatthet i utpressningsärenden samt hedersbrott.
De har funnits ett långtgående samarbete mellan Mittuniversitet och brottsoffergruppen gällande användande av riskanalyserna.
De riskbedömningar som gjordes upprättades av utredare, stationsbefäl och brottsoffersamordnare i Södertörn och låg till grund för att kunna fatta beslut om stöd- och skyddsåtgärder för brottsoffer. Vid tidpunkten fanns inget centraliserat registreringssystem för att dokumentera handlingarna som upprättats eller för att dokumentera vilka åtgärder som vidtagits.
Dåvarande chef vid brottoffergruppen upprättade efter en tid ett register, en så kallad SUR, över ärenden som inkommit till arbetsgruppen. Syftet var att ha en överblick över pågående ärenden, att se vilken handläggare som ansvarade för ett ärende, samt ha kontroll på ärendefördelning.
Det gjordes även en så kallad åtgärdslogg där det noterades vilken riskbedömning som gjorts, vilka kontakter som tagits, samt händelser, risk- eller sårbarhetsfaktorer som bedömdes som relevanta. Syftet var att kunna följa upp om hotbilden förändrades.
2013 fattades beslut om att inga nya uppgifter skulle föras in. Men uppgifterna fanns fortsatt tillgängliga fram till nyligen. Registret är nu stängt.
Den så kallade SUR:en beslutades, som myndigheten uppfattar det, enligt gällande regelverk. Vid närmare granskning har det dock visat sig att beslutet inte förlängdes efter 2010.
Det aktuella registret har varit föremål för gransking. Myndigheten har tillskrivit Centrala Etikprövningsnämnden eftersom det förekommit tveksamheter kring uppgiftsamlingar innehållande namn, födelseår med mera relaterat till forskning. Nämnden ansåg inte att just denna registrering föll inom ramen för deras ansvarsområde.
Med anledning av påstående att Polismyndigheten hanterat personuppgifter felaktigt överlämnades ärendet till internutredning för prövning av åklagare under 2012. Åklagare beslutade den 4 juli 2012 att inte inleda förundersökning. Åklagare prövade ärendet ännu en gång i augusti samma år med samma resultat.
Polismyndigheten har sedan ett år initierat en särskild genomgång av myndighetens registrering av personuppgifter. Vid denna genomgång har brister hittats och åtgärdats. Detta arbete kommer att fortsätta.
Med anledning av att ärendet är överlämnat till Internutredningen för vidare granskning är myndigheten förhindrad att ytterligare kommentera den aktuella registerhanteringen.
